Mora

Jag vill lägga mitt huvud vid ditt bröst.




Vid en uråldrig smedja;



jag behöver gå


in i något som Var. Något vi tappade en


stund på vägen.



Jag är inte född för stad. För separerande


eller för dramatik. För korta meddelanden


eller tvivelprocesser.


Jag är född med sjalett runt mitt huvud.


Vävande;


en filt som ska värma


dina axlar.





Så enkelt är det.

Åkerdröm

Fyllda av fuktiga trasor.


Järntankar-
utställda vid varje kant.


Åker-
fyrkantig och stum.



Sneglar åt alla håll;
Vill inte bära något.
Vill bara klafsa runt
i något som ger två
rotlösa ben motstånd.



Lönn. Gångar. Fåror.
Traktorer-
lämnade för lunch.



Otäckt-
min hud i rysning.



Lyfter andetagen
ur en trött kropp.
Tankar av järn-
allt kan förändras;



där näring finns.

När hälar bränns

Visst känner jag rosornas och eldarnas kraft
när jag kliver omkring i våra utbrända diken.


Blad eller blod.
Bara jag får så svåra frågor.


Blad eller blod.
Jag minns den röda färgen.


Jag höll så hårt jag kunde.
Jag blev andfådd.


Blad eller blod.
Jag minns att jag var rolig.


Jag brukade kasta mina strumpor i en vid båge
över min egen kropp. Men det är en konst
att leva så.


Det som sedan hände.
Jag vill gärna skylla på stickorna.
De rör sig sakta genom ådrorna.
Egentligen har de nog
ett finare namn;  Ett medicinskt.  Latinskt.  Svinskt.


Blad eller blod.
Jag minns att jag skrev på min arm:


"Glöm inte att vattna blommorna."
Men alla måste överleva.


Jag vet att du var där. Jag som inte ens brukar veta
vad som är kroppens smärta,
eller själens.

När rosenblad skriker doftar de starkare än vanligt.
Men där jag stod, i mitten mellan himmel och helvete,
fanns bara rök.

Rakblad eller Bloody Mary.
Tusen tändstickor. En kropp. Oräkneliga hårda vindar.


Jag vill inte rabbla smärta;

Det kan gå så här.