(Snälla. Låt mig få behålla det här.)
Korset har sakta smulats sönder. De svarta flisorna
har sedan länge märkt min rygg.
Det var egentligen inte jag som skulle bära fanstyget.
Men någon måste väl. Antar jag.
Nåväl;
Den krökta ryggen har ingenting med korset att göra.
Det är snarare ryggraden som fått sig för många slag.
Att stå upprätt för det man tror på tackas inte av alla.
Idioterna har varit många. Långt fler än de jag nämnt.
(Jag ber. Låt mig få behålla det här. )
Mina händer har sakta stelnat. De värkte då jag smekte
hans bleka bröstkorg den natten.
Förmodligen hade det ingenting att göra med stelheten.
Det var nog all värme. Tror jag.
(Snälla. Låt mig få behålla det här.)
Idiot nr. åtta sa;
Du som alltid varit ute i krig vet väl inte hur fred ser ut?
Det är möjligt att det är så illa ställt att jag inte vet det.
Men jag är beredd att blotta denna lortiga hals för honom.
Jag är beredd att Stå upp. Dra. Strida. Gråta. Lida. Älska.
Dö.
(Bara. Låt mig få behålla det här.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar